13 oktober

Idag är en såndär dag som jag gärna bara hade velat hoppa över.
Pappa ringde hälsocentralen igår i desperat behov att hjälp och jag
fick en tid inbokad idag. Gick dit, och fick höra från läkaren att han
inte tyckte det här verkade nå bra alls eftersom att jag bara blir 
värre och skickade direkt in EN TILL akutremis till röntgen, och ringde
till och med upp dom för att säga till och boka in en tid åt mig redan 
idag för att jag är i akut behov av hjälp. 
- JAAADÅ! Sa dom, och lovade att ringa om pappa under dagen och 
boka in en akutröntgen åt mig och ge mig den hjälpen jag behövde. 
Nu har precis hela dagen gått, och tror ni de har hört av sig då? 
NEEEEEJ, såklart inte. 
Det var en AKUTREMIS, en inbokning av en AKUTRÖTGEN
AKUT; säger det dom ingenting eller?! 
Och just att de lovar att boka in en tid och höra av sig för att sedan 
bara skita i det sen också.
Jag HATAR sjukvården, jävla svin är de allihopa. 

Jag ger upp snart, jag är så jävla less på den här jävla skiten. 
Jag orkar inte ha ont mer, jag orkar inte må dåligt mer. 
Har fan gått en månad nu sen jag sökte hjälp första gången, 
när ska de börja ta en seriöst? 
Fortsätter det i den här takten kommer jag hinna bli asdålig innan 
de tar sig tid för mig, fast det kanske är det som behövs för att de ska reagera?
Idiotjävlar.



Marie Hammarstedt, min kära kära moster.♥
Idag har jag inte kunnat hindra tårarna ifrån att falla, idag blev din saknad för stor.
Det går inte en endast dag utan att jag tänker på dig.
Vad jag än gör, och vart jag än är så har jag dig alltid med mig i mitt huvud.
Saknaden efter dig skaver nått så otroligt.
Men jag vet att du har det bra där uppe, och det är mer värt än allt guld i hela världen.


Jag vet att du fortfarande finns kvar här hos mig, här hos alla.

Jag vet att du hör mig prata med dig varje kväll, och jag vet att du är medveten

om när mina tankar fladdrar iväg ifrån skolbänken och upp till dig.

 

 

Jag vet det, för att jag känner att du är nära.
Tack Marie, för att du kommer till mig såfort jag behöver det.
Tack för att du finns där och vakar över mig.


Jag vet att du inte håller med mig när jag säger att jag är svag och önskar att jag hade
lite av din styrka, det fick jag väldigt klargjort för mig hos mediumet, men jag kan ändå
inte låta bli att önska. Låta bli att önska att jag var mer som dig.

 

"Through the anger and through the tears

I've felt her spirit through the years

I'd swear,


she's watching me


Guiding me through hard times



I feel it once again


It's overwhelming me


Her spirits like the wind


The angel guarding me

Oh, I know, oh,
I know

She's watching over me


Oh, I know, oh, I know


She's watching over me"

 


Kommentarer
Postat av: johanna

<3 hon finns där och ser och hör allt<3

2010-10-15 @ 06:18:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0