Jag kan inte sova, för ovanlighetens skull ..
Jag kommer döda någon snart, jag lovar. Jag behöver få min sömn,
jag fattar inte vad fan det är som är fel! Om 4 timmar ringer min
klocka och om 5 timmar ska jag gå mot bussen som ska
ta mig till skolan. PEPPEPPEPPEPEPEPEPEPEPEP :DDDDD
Ni skulle se mina ögon just nu, "om blickar kunde döda" säger jag bara.

Det känns jättekonstigt att vara i Gävle igen.
Jag har inte hunnit med, ena stunden var jag i Skara hos min fina för att
sedan andra sekunden sitta här helt ensam och kall och inte kunna sova.
Hela dagen där imellan och hela tågresan hem har vart som en suddig svart
stor vattenpöl som jag inte ens märkte att jag gick igenom fören jag klev
innanför dörren till mitt rum och tog av mig de genomblöta skorna och såg
de blöta fotspåren efter mig. Jag känner mig aswierd, jag gillar de inte alls!

Ångesten gnager i mitt bröst,
rädslan äter upp varje liten millimeter av min kropp,
paniken växer i takt med varje andetag jag tar.

Jag måste rööööööööka, inhalera nikotin-nikotin-niikooootttiiiiiin ♥

Hade jag vart i Skara nu så hade jag antagligen legat under Johannas
duntäcke och kollat på tv medans hon ligger tätt intill och håller om mig och
sover. Nuppe hade säkert kommit och lagt sig på mitt bröst också medans
Korven hade gått omkring för sig själv och jamat eller grävt i soffan.
Om några minuter så hade J's väckarklocka ringt och hon hade panikslaget
slängt sig över den för att få tyst på oljudet och sedan återgå till att ligga och
hålla om mig igen. Sen skulle hon pussa på mig och smeka min mage lite
innan hon skulle börja klä på sig alla 100 lager med kläder och gå och sätta
på kaffe och be mig röka en cigg med henne. Om hon skulle vara snabb och
uppe i tid skulle hon göra det, annars skulle hon ligga kvar i sängen ett tag till
och be mig väcka henne prick 3 för att sedan pussa på mig och springa iväg
samma sekund som hon vaknade.
Jag saknar henne, jag vill vara där nu.